Det är helt otroligt hur lycklig en hund kan bli för att han äntligen kan slicka sig själv. Hmmm... Att man inte kan bita sig själv är dock inte alltid självklart. Romeo blir så ivrig att han skäller på sig själv när han nafsar. Knasiga hund!
Såret läker förresten jättefint och nu när Romeo blivit av med plastkragen är han i princip som förut. Kanske t.o.m. lite gladare och hoppigare. Han går in i saker ibland, men det lär han sig så smångingom.
Jag har varit effektiv idag. Helt impad av mig själv men kanske framför allt förvånad. Det började med sju maskiner i tvättstugan från kl. 07 och sedan har jag satt fast ben på sängen, slängt kartonger vid returstationen, handlat förvaringsboxar att ha under sängen, dammat och bäddat rent. Romeo och jag sov middag ett par timmar på soffan. Kanske inte helt konstigt.
När vi var ute på stan i eftermiddags mötte vi Maria och mopsen Göran. Göran är Romeos polare från valpkurserna, men de har inte setts på länge. Lång tid ifrån varann och ett öga mindre gjorde ingen som helst skillnad, de kastade sig över varann av glädje! Hur härligt som helst att se! Så många pussar har nog inte Romeo fått på flera månader. :-)
Nu vill Romeo leka. Hur märker jag det? Well, han hoppar upp på bakbenen, lägger framtassarna i mitt knä och lägger sin leksak på golvet och tittar uppfordrande på mig. Svårt att missförstå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar