Man kan visst leka med kragen på! :-) Idag kom vi på att det funkar att busa med mjuka leksaker som inte är för små. Romeo måste ju kunna få grepp med munnen för att det ska funka. Jag kastade och kastade, men som tur var så tröttnade Romeo till slut och sov ett par timmar på golvet. Det var bra, då kunde jag jobba lite.
Imorse lämnade jag honom ensam en timme ungefär för att köra bil. Kändes nästan lika jobbigt som i början när vi körde ensamträning. Fast jag tror det var jobbigast för mig. Romeo verkar ju inte fatta att något är direkt annorlunda! Nu när han kommer åt vattenskålen med kragen på sig, så är det ju inte så farligt om han är själv litegrann.
Ikväll har vi hundvakt. Anneli har erbjudit sig, så att jag och Maria kan gå på fotboll nu när Allsvenskan är igång igen. Ska bli kul! Romeo kommer bli så bortklemad så det lär inte vara några problem här hemma.
Jag har förresten kommit på en sak. Vi hjälper varann komma över det som hänt! Jag hjälper Romeo att återhämta sig fysiskt, medan han hjälper mig att gå vidare psykiskt. Hundar har en fantastisk förmåga att leva i nuet och jag försöker lära mig av det. Ingen idé att älta och gräma sig, det har ju redan hänt och inget kan förändra det. Det är bättre att se framåt! Vem sa att hundar hade små hjärnor?! Eller kanske är det just det som gör dem smartare..?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar