Släkten är bäst!

I går var det kennelträff på Hundöarna vid Drottningholm. 21 av Romeos släktingar var där och det var en härlig syn! Cavalierer är de snällaste och underbaraste hundarna som finns. Knappt någon skällde alls och de bara sprang runt, åt gräs, badade och hade roligt.

Romeo och hans pappa Simba pussades en massa, men när Romeo försökte kaxa sig sa Simba ifrån ordentligt. Det är bra, han behöver lära sig att han inte alltid kan göra som han vill. När jag satt i gräset ett tag kom helt plötsligt Romeos faster Mimmi och satte sig i mitt knä för att gosa lite. :-) Jag är så sugen på att skaffa en liten black & tan-tjej.

Behöver jag ens nämna att Romeo var helt slut hela kvällen sen..? Trodde inte det.

I morse när vi var ute på promenad såg jag helt plötsligt en stor grej i Romeos ansikte. Den var ungefär stor som ett häftstift och blank bron/svart-färgad. Jag fattade inte vad det var faktiskt, för det såg inte ut som en fästing. När jag pillade på den ramlade den bort, men Romeo är lite svullen där den satt... Kanske var det en fästing ändå... men i så fall var det konstigt att jag inte såg den tidigare eftersom jag duschade Romeo i går, fönade och borstade hans päls, och dessutom torkade under ögat innan läggdags. Får hålla lite koll så han inte blir dålig.

I eftermiddag är det fotboll igen. Hoppas det går bra. Det behöver vi verkligen. Romeo får vila hemma medan jag är borta. Han sköter sig jättebra hemma.

TIllbaka i verkligheten

Nu har verkligheten krypit sig inpå oss igen och det är svårt att förstå att vi just hade semester i tre veckor.

Det började ju "fint" med att jag jobbade en dag och sedan blev sjuk. För Romeo var det kul dock att komma tillbaka till dagis, så han berördes inte så värst. Han var helt slut på kvällarna efter första dagarna tillbaka. Han busade väl järnet hela dagarna. :-)

I går var jag på möhippa så Romeo var med min mamma och pappa på kalas hos morbror i Väsby. Har inte kollat hur det gick än, men jag tror nog det gick jättebra. Han och deras shi tzu Linus verkar komma hyfsat överens numera. Det är så märkligt att vara hemma utan Romeo (som jag är just nu). Jag kollar efter honom när jag drar ut stolen, är beredd att säga åt honom när en hund skäller på tv etc etc.

Åh, vet du något pinsamt? Jag har tränat in ett smackljud som jag använder för att få Romeos uppmärksamhet. Härom dagen när jag väntade på hissen och den inte kom använde jag det på på hissen!!! Garvade högt när jag insåg vad jag gjorde.

En dag kvar...

Nu är semestern nästan slut. Just som jag började vänja mig vid att vara ledig.

I dag har Romeo och jag varit på The Studio och blivit fotograferade. Han visade sig vara en lite rastlös modell, men några jättefina bilder blev det. Framför allt är det kul att få fina bilder på oss tillsammans, jag har ju mest bilder på honom som jag tagit. Han skötte sig verkligen exemplariskt. Jag glömmer ibland bort hur duktig han är, särskilt i nya miljöer och med främmande människor. Han charmade alla på kuppen. :-)

Jag har inte haft sådan tur med vädret på min semester, men det har varit okej. (Det kunde ha vart värre!) När vi var i Eksjö var det inte riktigt badväder, men det hindrade inte Romeo. Han badade både i en gigantisk vattenpöl och i sjön. Det var nästan omöjligt att få honom att kliva upp, när han väl var i vattnet. Samma gällde för schäferkusinen Alfons. Annars var det mysigt i Ekjsö. En dag åkte systrarna på roadtrip till Ullared och då fick Romeo vara hemma med "karlarna". Det gick ju bra, det med.

Hur det gick med ögat? Efter tre dagar med kortisondroppar har han inte haft några problem alls. *pustar ut*