Bang, som en boomerang! Där kom förkylningen tillbaka igen. Med råge. Har nog aldrig haft så ont i halsen som jag hade i söndags. Var sjuk mån-ons och lät Romeo tillbringa dagarna med - betydligt roligare - kompisarna på dagis. På så sätt fick han ha kul och fick utlopp för sin energi och jag kunde fokusera på att ta hand om mig själv. Tyckte nog att Romeo var extra gosig på kvällarna, men det kanske var för att jag bara låg på soffan och inte orkade något annat än att mysa..? Jag jobbade tor-fre och det var nog dumt, för nu är jag sämre igen. Suck!
Nog gnällt. Denna vecka har jag äntligen fått i väg inbjudningarna till min stora fest. Tyvärr går det inte att ha med mig Romeo, men han ska checka in på "Hotell Astrakan" och bli väl omhändertagen av Hanna, så det kommer inte gå någon nöd på honom.
Det gick ingen nöd på honom på nyårsafton heller för den delen. Han fick grymt mycket uppmärksamhet av våra gäster och vid tolvslaget låg han hemma och mumsade på en kycklinghals med musik i högtalarna. När vi kom tillbaka från att ha skålat och kikat på fyrverkerier på St Eriksbron möttes vi av en nöjd och glad liten hund! :-) Båda var dock trötta som tusan, så vi tog lång sovmorgon dagen därpå.
Förra helgen var vi i Humlegården och träffade Hanna och hennes familj. Romeo var så duktig. Han satt utanför staketet till lekparken och sa inte ett pip. Iofs blev han mutat med grillkorv... Lilla Alexandra som var så "på" när vi var hos dem innan jul var mycket lugnare nu och väldigt gullig mot Romeo. Det är alltid kul att se hur barn förändrar sitt beteende mot hundar efter att de umgåtts med Romeo. Skulle alla människor umgås med hundar som barn skulle nog inte många hundar fara så illa och dessutom skulle inte lika många människor råka ut för agressiva hundar. Det handlar nog mest om att lära sig förstå varandra, varandras beteenden och signaler.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar