Alltså, jag förstår inte riktigt den här hetsjakten på Cesar Milan. Han var en av de som hjälpte mig att inse att jag skulle klara av en hund på egen hand, så han är speciell i mina ögon. Det kanske är därför jag känner att jag vill försvara honom.
Visst har han en gammaldags syn på hur man fostrar en hund, men hey, killen är från Mexico och bor i Kalifornien. Jag kan lova att han även har en rätt annorlunda syn på barnuppfostran än vad vi har i Sverige. Kulturella skillnader kan ibland vara väldigt stora. Det är inte i alla länder man har en så human syn på hundar som vi har i Sverige. Läste en artikel i Härliga hund om synen på hundar i mellanöstern. Killen som numera bodde i Sverige berättade att det i hans hemland nästan var otänkbart att ens ha sin hund inomhus och dessutom ge den speciell mat.
Det jag personligen har lärt mig av Cesar är framför allt:
1. Synen på hur viktigt det är att ge sin hund stimulans, så väl fysisk som mental. En rätt jobbig hund kan bli riktigt trevlig bara den får utlopp för sin energi.
2. Hundar har mer koll än vad man kan tro. De känner på vår energi om vi är bestämda, ledsna, glada, trötta etc.
3. Hundar lever i nuet. De tänker inte tillbaka och deppar. Något som jag verkligen insåg i och med Romeos olycka. Han gick vidare, det var jag som var traumatiserad.
4. Hundar är flockdjur med nedärvda beteenden. Låt därför hundar få bete sig som hundar, med andra hundar. De lär sig av varandra och trivs med varandra.
Allt detta kanske är självklart för vissa, men för mig som aldrig haft hund har de här kunskaperna verkligen varit viktiga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar